tisstell

Ja, nu är arbetsveckan slut, en lugn och vilsam helg väntar.
Min väninna kommer med stor sannolikhet att få en helg MYCKET lugnare och tystare än hon haft någonsin i sitt vuxna liv. (Förutom förra helgen, men då var hon fortfarande så sjuk och förtvivlad att det inte var lika påtagligt.)
Den som väljer tystnaden och ensamheten njuter förstås av det, men för den som är van att ha fart och fläkt omkring sig och plötsligt ofrivilligt står i denna situation är det påtagligt plågsamt.

Resultatet kan ju exempelvis bli ett rastlöst vankande, plockande, pysslande......hela tiden med minnet av ivriga små tassar, glada hundflin, viftande svansar, jodå, även toviga pälsar, griniga hundar, lortiga tassar, det är ju inte så bara att hålla ordning på dessa viljestarka, aktiva små individer, som håller en oavbrutet sysselsatt. Pälshundar som får leva normala liv och inte begränsas av ägarens utställningsintresse ,är verkligen arbetsintensivt att sköta, även om man ofta tar till klippmaskinen.

Är det så de skapas, de förgrämda, pedantiska , de som aldrig har nog med sitt eget liv utan måste se ner på alla andra och försöka göra livet surt för dem? Ja, det är i sanning synd om människorna. Att drabbas av tragedi får, på sikt, "riktiga människor" att växa, inte bete sig som dessa anmälande, fega ögontjänare.

Min väninna har nu, genom att lyssna och iaktta, kommit underfund med vilka det är som har ställt till med detta förödande skeende. Det är nu inte så, att hon på något sätt försöker skylla ifrån sig det som har utspelat sig runt henne , hundarna och hennes sjukdom, men, som sagt, sedan flera dagar tillbaka är hennes hem skinande rent och onödigt och tomt prydligt, inte så levande och pågående som förr, och DET skyller vi förstås dessa förgrämda lögnare för, för ni tror väl inte att dessa hennes "vänner" fört någon ärlig dialog med henne?

Ni förstår ju också, att de självklart inte trätt fram och påtagit sig skulden till denna anmälan. Att de, tillsammans med katastrofala tjänstemän, är skulden till ett antal hundars död, en varm, trogen och generös väninnas tragiska uppvaknande, att ALDRIG, aldrig någonsin, våga lita på någon, fråntar dem all människovärdighet i mina ögon!

Dessa lismande hyenor (inget ont om dessa djur, det är bara ett uttryck) har genom egen förskyllan, fråntagit  sig den ansvarstagande människans hela värdighet, ingen hämnd ska utkrävas, de kommer själva, genom sitt beteende, att klampa på och falla på eget grepp.

Att sådana människor finns, vet väl alla i branschen, min tro har till nu varit, att myndigheter SKYDDAR oss mot sådana skitsnackare, så brukar det faktiskt vara, enligt mångårig erfarenhet. Nu kan man inte längre lita på myndigheter, och DET är riktigt illa. Endera, som många påstår, har dessa människor frångått de regler som ska se till att sådana här misstag inte kan begås, eller, så har reglerna ändrats (har inte hittat något i de regler jag hafratt tillgå) och i så fall, gott folk, får vi hukande vänta på att det bultar på vår dörr och då är vi lika rättslösa som min väninna.

Inte ett framåtskridande precis, tvärtom, det närmar sig ett totalitärt styre, där individen bara får tacka och ta emot vad överheten bestämmer. Jag är så fruktansvärt besviken på dessa människor! Men, vi ger oss inte! Det här SKA redas ut, det är nödvändigt!

Återkommer med ny faktainformation snarast efter helgen. Uppskattar era kommentarer, det styrker!