tisstell

Jaha, nu är det snart slut på helgen.
Min väninna och hennes syster dokumenterade (fotograferade) överallt i huset under senare delen av veckan som gått, med datum och allt, förstås. Huset som var i behov av totalsanering, enligt länsstyrelsens tjänstemän, är alltså bevisligen i gott skick. Det står dock öppet om länsstyrelsen är intresserad av att rentvå uppfödaren genom ett besök, det skulle ju då, på ett övertygande vis, framstå hur man missbedömt miljön.

Det VAR verkligen riktigt illa nersmutsat med avföring och urin, sönderbitna sopor etc, men med erfaren blick skulle man enkelt kunnat konstatera att detta inte varit långvarigt, utan förhållandevis akut, vilket min väninna berättade, men hon talade för döva, avstängda, ointresserade öron.

Jag har fått ett bidrag till bloggen, TACK, som jag inte lyckats publicera, jag får jobba vidare på det.
Det är min vänninas syster som komponerat en sång inspirerad av den tragedi som överväldigat familjen. Den är välskriven och välsjungen, så jag hoppas verkligen att jag ska kunna klura ut hur ni alla ska kunna få del av den.

E! Till dig vill jag förklara situationen. Det finns minst två sådana raser, med stor integritet, ett kynne som ofta får dem att kallas enmanshundar, med ett omutligt sinne, i dessa lägen totalt humorbefriade, hundar som ingen främling skulle tycka var trevliga, tvärtom, hundarna skulle aldrig bli samarbetsvilliga efter att, mot sin vilja, ha tvingats lämna sitt hem och sin matte.

Nej, du har så rätt, länsstyrelsen förtjänar inte att skyddas, men det gör min väninna. Innan man kan titta över vad som finns att göra, måste alla handlingar i ärendet vara klara, det är min bestämda åsikt. I nuläget har hon fått ta del av besiktningsrapporten, men ska sedan beredas möjlighet att föra sin talan. När det är gjort får man ju se vad beslutande organ säger. Efter det kan det möjligen vara läge att sluta hysch-hyscha om detta, för att visa allmänheten hur enskilda människor hanteras och vilken möjlighet som bereds enskild individ att få rätt mot myndigheters stelbenthet.

Under tiden rekommenderar jag dig att läsa Miljömagasinet nr 3, 16 januari 2009. I ledaren "Humanisera djurskyddslagen" berättas om flera fall där enskilda inspektörer framgångsrikt lyckats driva ärenden "i egen regi" mot lagar, expertis, sunt förnuft och t.o.m djurskydd, så att de enskilda djurägarna, ibland även djuren, drabbats. Det, om något, tycker jag är bevis för hur olika paragraferna tolkas av de olika tjänstemännen, som driver ärenden i eget syfte, tycks det.
Detta är färdiga ärenden, där man inte riskerar att på något sätt förstöra för den enskilda djurägaren genom publicering, vilket kan vara fallet, när allt fortfarande är under bearbetande.

Jag citerar gärna några rader ur ovan nämnda ledare:
"Med sådana exempel, och det finns mängder liknande, måste man börja tvivla på om drivkrafterna bakom det så kallade djurskyddet alltid är styrt av omsorgen om djuren och hur en från början välmenande djurskyddslag har kunnat utveckla sådana inhumana avarter i sin praktiska tillämpning." Man jämför vidare med häxprocesserna, men, var snäll och läs denna ledare i sin helhet, så att inga missförstånd uppstår. Klart är dock att det finns orsak att tvivla på att man i alla lägen tryggt kan lita på myndigheter.

Det finns redan nu tecken som tyder på att länsstyrelsen försöker olika finter för att ta sig ur detta ärende med hedern i behåll. Hur detta än avlöper för min väninna, ska jag redovisa det. Min förhoppning är förstås att hon, även av länsstyrelsen, blir rentvådd, men, när man läser om hur de kört över andra, blir man ju tvehågsen....tror ändå att det är bra att många, redan från början, fått veta hur skeendet varit.

Rykten förtäljer att ansvarig veterinär (inte den som var där, utan en som aldrig varit där) å ena sidan påstår att något beslut om omhändertagande aldrig tagits. (Det skulle då vara en tillfällighet att länsstyrelse, polis och inkallad veterinär råkade ha vägarna förbi, när min sjuka väninna fick ett infall och genast såg till att alla hennes djur blev avlivade, eller? Tycker ni att det är trovärdigt?)
Å andra sidan säger han att inspektörerna ansåg att miljön orsakade ett lidande som gjorde att ett omedelbart omhändertagande var nödvändigt. (Båda dessa påståenden kan väl inte stämma samtidigt, eller, det kanske är jag som inte förstår...) Ja, vidare sägs det att detta beslut skulle ha kunnat överklagats. Ja, kanske det, men inte före ett omedelbart omhändertagande. För om så varit fallet, skulle inspektörerna vid ny inspektion funnit att det inte längre fanns minsta grund för klagomål. Det står dem alltså fritt att kontrollera detta i efterhand. Hundarna är redan borta, men min väninna förtjänar upprättelse och tjänstemännen kanske skulle vara något försiktigare i sina oinitierade påståenden framöver.

Det börjar alltså redan bli lite svårt att följa de olika påståendena och få nån rim och reson i resonemanget, men, låt oss hoppas att det klarnar...
Återkommer med fakta och funderingar allteftersom de dyker upp.
Hörs snart. Ha det gott!